Så har vi haft sista ordinarie rep. Som sig bör är våra känslor en intressant cocktail av förväntan, entusiasm och panik. Inget mästerverk har ju någonsin tillkommit utan panik, så om vi ska döma av graden av panik så kan vi känna oss väldigt lugna …

Men lite förvirrade emellanåt. Här är ett axplock av spontana reflektioner från kvällens rep. 

”Det är på sötsur sås som jag drar in Marcus”

”Jag blöder inte näsblod än i alla fall”

”Jag knackade exakt på rätt ställe”

”Den är svår … för mig. Den är ännu svårare för dig men du kan den.”

Och klassikern ikväll: ”Ja, jag kunde repliken denna gång.”