Post-apokalypsen är … lite trist

Kära publik, nu har vi haft vår sista föreställning av Bara lite död och det känns sorgligt och tomt att inte längre få spruta blod (florsocker, vatten, kakao och karamellfärg) över scenen och över varandra, eller få dansa charleston som zombies. Vi hoppas i alla fall att ni haft det minst lika roligt som vi har haft det.

Men det finns en framtid. Nästa år kommer TeaterT:s femte komedi, som troligen kommer att heta Med vilket annat namn. Vi siktar på föreställningar i september, så sikta på att komma och se oss då. Till vidare tröstar vi oss med en fotokavalkad av Bara lite död.

”Kvinna, ditt namn är mamma … Det är någon klatschig formulering jag vill åt. Jag får återkomma om det.”
”Låt oss se om mina magiska apor från landet Oz fixat middagen under tiden som ni besvärat mig med orimliga krav. Sluta stör mig!”
Ofelia van Looni (smart) och hennes bror Laertes (inte så smart)
”Ah … [Harklar sig sig generat] Alltså … [För sig själv] Avantgardpoesi [Harklar sig] Det vill säga … [För sig själv] Hemlig klosterpoesi? [Harklar sig. Snudd på förtvivlad] Jag vill läsa en dikt [Generat skräckslagen] ”Min cell, min munk, ett vidrigt öde. / Trådlösa knaster från anakondaradion / vittrar i Wittenberg / där urlakad nunna kapat livets ankartross. / Nymf, min nymf, / min ärbara bordellmamma med domkyrkobröst och hallelujasköte. / Tyrannens övergrepp? / Tackar mjukast, bra … tackar mjukast, bra.”
”Köket är litet, ingredienserna många och värdparet är en cocktail av leenden och krav.”
”Det är därför som Hammock är lite hängig … hihi.”
Claudius kommer med ett förslag som varken Hamlet (förklädd till cateringkocken Hammock Guildenstern) och Rosa Krantz inte kan säga nej till.
Middag till varje pris … även då cateringpersonalen attackeras av zombiepudlar …
Rosa Krantz har ingen bra dag på jobbet …
GERTRUD: ”Servera nu maten, Rosa!”
ROSA: ”Ehhrvehhha?”
Vad betyder det egentligen att Hamlet har knipsat Pollys blomknopp?
”Polly. Jag skulle vilja be om ursäkt för att jag högg huvudet av dig. Zucchini?”
”Mamma, Polly flirtar med mig!”
”Gick mamma iväg? Utan huvud?!”
Zombie-Rosa och Zombie-Polly bidar sin tid på balkongen
VD, fejkdoktor i genmanipulerad frukt .. och lite zombie
GERTRUD: ”Polly, vi talar samma språk, ahhh”
POLLY: ”AAAHHHRGHH”
”Typiskt, nu är Ofelia lite trött också!”
Bara för att man ruttnar där man står behöver ju inte betyda att man inte kan vara sexig.
”Snygg kallbrand du har på gång där, Ofelia. Den varar mer än den inte varar.”
”En turturduva och en … sprängd anka…”
Till slut blir även Laertes biten av en zombie och börjar förvandlas … och inte … och igen … och inte …
”Tänk levande tankar! Tänk lyckliga tankar! Åhhh [Sjunger] Raindrops and roses and whiskers on kittens”
Zombie-mingel
Zombies och Mai Tai … tja, varför inte.
”Flöhhrta, duh igheen mhed Rhoosha, dihn Chashashanohova?”
GERTRUD: [Värdinnan ut i fingerspetsarna] ”Trevligt, trevligt. Trevligt, trevligt. Seså, vänta inte så att glassen smälter, ta för er kära vänner.”
”Snacka inte med mig om liv. Livet handlar om att tvinga sig själv att vara människa. Och det finns väldigt tydliga riktlinjer för vad som är acceptabelt. Individuell får man vara när man är själv. Utsätt inte dina medmänniskor för oväntade personlighetsdrag! Folk kan få en chock och drabbas av empati!”
”När världens undergång knackar på dörren, så finns bara en sak att göra; dansa, le och låtsas att allt är bra. Charleston!”
I kulissen är vi alla vänner.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.